Regeringens politik för de kommande åren

Regeringen har kommit överens med Sverigedemokraterna om en politisk inriktning för den kommande mandatperioden, Tidöavtalet. Avtalet behandlar sju olika områden där migration och integration för störst utrymme följt av kriminalitet, klimat och energi, tillväxt och hushållsekonomi, hälso- och sjukvård samt övriga samarbetsområden.

Frågor som specifikt berör företag och företagande behandlas i avsnittet om tillväxt och hushållsekonomi. I detta avsnitt framgår att reformarbetet bör inriktas mot:

• Lägre administrativa kostnader för företag.
• Bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd.
• Företag bör ha goda incitament att investera i forskning och ges bättre möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens.
• Villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3:12 regelverket (utdelning från fåmansföretag).
• Ägarskiftet inom såväl familjeföretag som till personal bör förenklas och underlättas.
• Förändringar på arbetsmarknaden för att främja omställning och ekonomiska incitament för att anställa långtidsarbetslösa.

Det framhålls i Tidöavtalet att alla förslag som påverkar budgeten ska behandlas i den ordinarie budgetprocessen och där vägas mot varandra. Det finns ingen garanti för att förslagen får någon finansiering och genomförande av de olika reformerna kommer därför att förhandlas separat.

I regeringsförklaringen framhålls det allvarliga ekonomiska läget och ordning och reda i statens finanser framhålls som en kärnuppgift.

Av regeringsförklaringen framgår att regeringen vill genomföra ett helhetsgrepp för att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. En del av detta är lättnader från byråkrati och administration och översyn av 3:12-reglerna.

Där framgår även att regeringen på kort sikt kommer att prioritera ett högkostnadsskydd mot elkostnader riktat mot hushåll och företag där delar av kostnaderna för det höga elräkningarna går tillbaka till konsumenterna. Ett stöd för energieffektivisering för privatpersoner aviseras också.

Regeringen kommer också att agera för lägre drivmedelspriser. Från den 1 januari 2024 sänks reduktionsplikten till EU:s lägstanivå. Hur stor sänkning av drivmedelspriserna detta innebär är omstritt och regeringen presenterar inga siffror. För diesel handlar det sannolikt om en sänkning på några kronor per liter och för bensin är sänkningen mindre, sannolikt handlar det kanske om högst 50 öre per liter.  För att åstadkomma en högre sänkning krävs att drivmedelsskatter och/eller moms sänks och några sådana förslag läggs inte fram i regeringsförklaringen, men kan komma i den kommande budgetpropositionen.